På den här sidan kan du hitta mer information om utställningen Kustaa Saksi: I gränslandet. Du kan studera utställningstexterna innan ditt besök eller återvända till texterna igen efter att ha besökt museet.
Kustaa Saksi: I gränslandet
Kustaa Saksi (f. 1975, Kouvola) är en multidisciplinär konstnär och designare. Utställningen I gränslandet blickar tillbaka på ett viktigt kapitel i Saksis karriär – hans textilkonst, som kom till åren 2013–2023. I sina gobelänger tar Saksi oss på en resa genom liminala, spöklika utrymmen som dyker upp mellan det föreställda och det verkliga, sömn och vaka, vansinne och sans.
Hans egna erfarenheter av migrän, allmänna erfarenheter av drömmar och hallucinatoriska visioner, mytiska narrativ – dessa teman återkommer i Saksis verk genom åren. Saksi har alltid varit fascinerad av den mänskliga hjärnan, särskilt dess kapacitet att processa information från sinnena på nya och oväntade sätt.
Saksi som från början är utbildad till grafisk designer (Designinstitutet i Lahtis) har gjort ett omfattande arbete som illustratör. Under årens lopp har han utfört beställningsarbeten för modehusen Hermès, Ferragamo, Issey Miyake och Marimekko. Samtidigt har han fortsatt att utveckla en konstnärlig praktik som går ut på grafiskt historieberättande, genom att experimentera med olika medier och uttryckssätt, vare sig det är genom mönsterdesign, rumsliga installationer, rörlig bild, möbler eller jacquard-textilier. Saksis över 20 år långa karriär har tagit honom runt hela jorden. För närvarande bor han med sin familj i Amsterdam, där han har sin ateljé.
Kustaa Saksis abstrakta och psykedeliska bildvärld kommunicerar med Designmuseets byggnad i utställningsarkitekturen som är skapad av Lauri Johansson. Byggnaden i nyrenässans ritades av Gustaf Nyström år 1895.
Samarbetets väg
I sitt sökande efter ett passande medium för att föra sin bildvärld in på ett nytt spår, upptäckte Saksi den tredimensionella naturen hos de vävda textilierna då han först besökte TextielLab i Tilburg, Nederländerna, år 2010. En lång process av lärande, provsamlande och experimenterande följde, vilken resulterade i ett samarbete som pågår än i dag.
TextielLab är en verkstad på TextielMuseum i Tilburg i sydvästra delen av Nederländerna. TextielMuseum grundades som en hyllning till Tilburgs industriella förflutna som Nederländernas textilhuvudstad fram till 1960-talet. Den blomstrande ylletygsindustrin i Tilburg upplevde en snabb tillväxt efter andra världskriget men kollapsade en kort tid därefter. Museet har upptagit lokaliteterna i en tidigare textilfabrik ända sedan 1958.
År 2005 öppnade TextielLab sina dörrar för designare och konstnärer som var intresserade av textil- och annat hantverk. Laboratoriet verkar som en del i museets strategi för att upprätthålla textilarvet och föra fram textilproduktionens know-how i Nederländerna. Laboratoriet erbjuder den utbildning och expertis textilutvecklare och garnspecialister har, för aktörer som arbetar med högklassiga textilier. Det underlättar också produktion, understöd och arbetsutrymmen för konstnärer och designare.
Migränmetamorfoser
Kustaa Saksi har lidit av migränanfall sedan han var sju. Att använda migränen som tema i sitt arbete var för Saksi ett steg mot att komma över sin rädsla associerad med sjukdomen, ett sätt att rentav finna en skönhet i den.
Aura, Attack (på svenska ”attack”), In Full Bloom (på svenska ”i full blomning”), Aftermath (på svenska ”efterdyningar”) – titlarna på verken i serien First Symptoms (på svenska ”de första symptomen”) hänvisar till migränens olika faser. De bisarra mönstren kommer från Saksis egna förnimmelser förorsakade av migränen. Textilmaterialet tillför mönstren en speciell dimension. De mjuka och lugnande materialen mildrar det smärtsamma ämnet.
Migrän är en delvis ärftlig neurologisk sjukdom som resulterar i starka, upprepade huvudvärksanfall, som ibland rentav leder till att man är partiellt handikappad. Endast en tredjedel av de människor som har migrän upplever sensoriska, visuella eller motoriska störningar som kallas auror. Visuella auror kommer vanligen i form av blixtrande sicksacklinjer, att synfältet grånar (skotom), eller att föremålens proportioner förvrängs. Aura förorsakas av neural aktivitet i den del av hjärnan som är ansvarig för att processa den visuella informationen.
The Code
Dokumentärfilmen The Code (på svenska ”koden”) är ett porträtt av Saksis arbete och liv, som fångar en intim glimt av konstnärens praktik och hans sätt att förnimma världen. I filmen reflekterar Saksi över frågan om att bli avskärmad från en kulturell kontext, i egenskap av finländare som tidigare hade Frankrike som bas och numera bor i Nederländerna och arbetar inom ett alltigenom globalt område. I dokumentären framträder också Taito Saksi, konstnärens son. Genom sin son reflekterar Saksi över sin nedärvda migrän.
Dokumentären är ett samarbete mellan filmmakaren David Verbeek (f. 1980) och Kustaa Saksi. Verbeek är en holländsk filmregissör och bildkonstnär som bor i Taiwan. Hans arbeten sträcker sig från konstspelfilmer till korta indiedokumentärer och datorspel.
Jacquard teknik
Kustaa Saksi började sitt experimenterande med jacquardvävda textilier för tolv år sedan. Han tycker om de ändlösa möjligheter som finns i att arbeta med garn – vilket också för med sig sina utmaningar. Efter en inledande period av research och idéutformning fortsätter Saksi oftast med att rita en bild med penna, pensel, dator, eller genom att komponera ett kollage. När skissen är färdig tar han den till Tilburg där han presenterar sin idé för personalen på TextielLab. Saksi arbetar i nära samarbete med vävningsutvecklaren Stef Miero. Med hjälp av software överförs varje figur och färg i skissen till en specifik textur innan vävningsprocessen kan börja. Resultatet är en kombination av komplicerade lager av bindningar. Saksi tillbringar många dagar i Laboratoriet, följer med och övervakar vävningsprocessen, söker efter de rätta garnmaterialen och gör textilprover för att få till stånd rätt struktur och känsla.
I jacquardtextilier vävs mönstret med garn till en textil snarare än att det broderas, trycks eller stämplas på tyget. Jacquardvävstolen, som uppfanns av Joseph-Marie Jacquard i början av 1800-talet i Frankrike, möjliggjorde en automatisk produktion av intrikata, komplexa mönster. Den historiska jacquardvävstolen, som arbetade med hålkort, var i själva verket en modell för de moderna datorerna. Idag tillåter den datorstyrda jacquardvävningsprocessen snabba förändringar. Saksi har ibland kallat sin process ”actionmåleri med varp och väft”.
Vävda textilier innehåller sensorisk information som man når genom beröring. De kan kommunicera genom kvaliteterna hos de olika slagen av garn: metallens kyla, mohairens mjukhet, silkets släthet, samt genom vävens struktur. För Saksi baserar sig valet av material och färger ofta på vilken sorts känsla han vill att väven ska förmedla. Beslutet kan han fatta efter långt övervägande, eller intuitivt.
Tvärs över landskapen
Två konstverk som dominerar huvudsalen har skapats för utställningen på Designmuseet. De nya verken Ideal Fall och Forest Boy fortsätter på Kustaa Saksis experimenterande med de storskaliga jacquardvävarna, liksom med hans utforskande av fraktalformerna som går från mikroskopisk till kosmisk skala.
De monumentala verken visar att geografin hos Saksis inspiration och ikonografi är verkligt global. Intryck från hans egna resor ger sitt till Saksis samling av texturer och motiv, som senare blir till hans arbetsmaterial som han håller i sitt digitala herbarium där han ständigt odlar fram nya mönster och former.
Saksi vill gärna uppmuntra utställningsbesökaren att så mycket som möjligt använda sin fantasi. Hans textilkonstverk har karaktären av trompe-l’œil – syftar till att vara en optisk villa som lurar ögat. Arbetet är en utgångspunkt, som ofta är ämnad att tolkas fritt.
En ambientkomposition med syntetiserade skogsljud, skapad av Marko Nyberg i dialog med Kustaa Saksi, kompletterar installationen. Marko Nyberg (f. 1975) är en finländsk nutida musiker och kompositör, känd för sin musik för filmer. Nyberg var ledaren för ambientpopbandet Husky Rescue (2002–2013).
Forest Boy
Varelsen i Forest Boy (på svenska ”skogspojke”) har inte inspirerats av någon särskild myt, utan snarare av en känsla, den som beskrivs i dikten Metsämiehen laulu (på svenska Skogsmannens sång) skriven av den finske författaren Aleksis Kivi som skrev den första finskspråkiga romanen Sju bröder (1870). En ung man, en av personerna i romanen, sjunger om att vara ett med skogen. Den glada dikten har tonsatts av kompositörer som Yrjö Kilpinen, Jean Sibelius och Kaj Chydenius.
Saksi talar om den finländska skogen som det egna barndomslandskapet, en källa till kraft och välbefinnande – den plats han allra mest saknar då han numera lever i en miljö som är helt och hållet skapad av människan.
Ideal Fall
För Ideal Fall (på svenska ”idealiskt fall”) bad Saksi en Al software att skapa förslag till ett idealiskt sceneri, en sorts naturarketyp. Den är nästan för perfekt, men ändå någonting man kan upptäcka på sin resa i skogen – en drömlik plats där man kan gå vilse i tid och rum. Al kom snabbt fram med många förslag bland vilka Saksi valde de som passade. Als val påminde om visioner av paradiset. De visade upp en rik flora och en lummig växtlighet, bilder av japanska trädgårdar – och, förvånansvärt ofta, ett vattenfall.
A World in Waiting
A World in Waiting (på svenska ”en värld i väntan”) är en konstnärlig vision av ett landskap 2000 år framåt i tiden, skapad av Kustaa Saksi och IC-98.
A World in Waiting föreställer sig en tidpunkt i framtiden då klimatet på planeten har värmts upp avsevärt, havsnivåerna har stigit, och mänskligheten för länge sedan är borta. Verket skapar visionen av den plats vid Norra ishavet där Svalbards Globala Fröbank för tillfället är belägen. Fröbanken är mänsklighetens reservförråd av utsäde för matgrödor i Spetsbergen, Norge.
I gobelängen har frön från hela världen börjat gro och bilda lummiga ängar. Själva fröna till de växter som beskrivs har vävts in i tyget, och gör på det sättet planetens potentiella framtida invånare, som väntar på att födas, närvarande för oss. IC-98 bedrev research för projektet och gjorde urvalet av de växter som förutses kunna frodas i det betydligt varmare klimat som råder i framtiden. Fröna härstammar från Naturresursinstitutet i Finland. Kustaa Saksi var ansvarig för att visualisera idén och överföra den i textilform.
Denna nutidsgobeläng inspirerades av gobelängsamlingen i Victoria and Albert Museum i London. Den hänvisar till stilen millefleur (på svenska ”tusen blommor”) som var populär i europeiska gobelänger under den sena medeltiden och den tidiga renässansen. Millefleur-stilen visade upp en bakgrund av mångfaldiga utspridda blommor och växter som såg ut som om de växte fram genom gräs. Mönstret i gobelängerna i millefleur-stil var ofta oregelbundet.
IC-98 (Patrik Söderlund, f. 1974) och Visa Suonpää, f. 1968) är en finländsk konstnärsduo. De är kända för animerade filminstallationer som kombinerar klassisk teckning och digitala effekter, och som ofta beskriver landskap skapade av natur och teknologi.
Monster och drömmar
Kustaa Saksis första gobelängserie Hypnopompic (på svenska ”hypnopompisk”) baserar sig på erfarenheter av hypnopompiska hallucinationer. En familjemedlem delade dessa erfarenheter med Saksi, som tyckte historierna var fascinerande och började skriva ner dem.
Hypnopompiska hallucinationer uppstår i tillståndet mellan sömn och vaka. För en del människor åtföljs dessa tillstånd av sömnparalys och livliga hallucinatoriska visioner i form av djur, insekter, olika andra slags varelser, eller geometriska former. De känns ofta alarmerande eller skrämmande. En unik egenskap hos hypnopompiska hallucinationer, i motsats till drömmar, är att personen som upplever dem ofta känner sig mentalt och fysiskt fångad i upplevelsen samtidigt som hen är vaken.
Som i många av Saksis verk var berättelserna i Hypnopompic-serien endast utgångspunkten för att skapa en bild. Resultaten var med avsikt inte upprepningar, utan Saksis egna tolkningar av någon annans visioner. Saksi beskriver dem som ett ”organiserat kaos”. De visuella elementen är influerade av ornament som kommer ur ett brett material av källor: från vetenskapliga illustrationer till optisk konst och stamkonst.
Konstnärer, särskilt surrealister, har ofta utforskat drömmar för att blottlägga undermedvetna associationer mellan bilder, ord och betydelser. Saksi har senare utforskat de liminala, borderlinetillstånden mellan dröm och vaka i miniserien Reveille (på svenska ”revelj”). Karaktären av något påhittat hos drömmar, där den tunna linjen mellan verklighet och illusion suddas ut, är temat för hans andra serie Woolgathering (på svenska ”dagdrömma”).
Fraktaler och myter
En fraktal är ett mönster som fortsätter upprepa sig för alltid: på det sätt som ormbunkar, trädgrenar eller snöflingor är uppbyggda genom lätt skiftande former som fortsätter in i evigheten. Genom att läsa en stor mängd sagor, fiktiva böcker och folklore för sin son, observerade Kustaa Saksi element som upprepade sig tvärs över kulturer och tider. Om fraktaler skapas av former som upprepar sig är myter de berättelser som har berättats under tusentals år med små förändringar.
Myterna innehar funktionen att berätta viktiga berättelser och utgöra varnande exempel för samhällena. I gamla tider erbjöd berättelserna om gudar, hjältar och hjältinnor inte endast vital information, utan de gav tröst eller var rentav terapeutiska då människor stod ansikte mot ansikte med naturkatastrofer, krig eller sjukdomar. Först i och med den västerländska moderniteten – upplysningen, industrialiseringen, urbaniseringen och jordbrukets omvandling – började de gamla myterna i hög grad ses som falska och förlegade.
Namnet på Saksis senaste gobelängserie – Mythology (på svenska ”mytologi”) – kommer från grekiskan (mythos, ”myt” och logos, ”språk” eller ”förnuft”), och betyder en samling av myter. Figurer, visuella element och teman dök på ett organiskt sätt upp ur de mytiska narrativen, som har sitt ursprung i olika delar av världen. För Mythology skapade Saksi en samling av tretton verk av vilka sex visas på den här utställningen. Saksis tidigare verk Universal Egg (på svenska ”universellt ägg”) hänvisar till det mytologiska motivet värld som kläcks ur ett ägg, som man finner i skapelseberättelser från många kulturen. Saksi fascineras också av hur folklorens och textiliernas historier är sammantvinnade. Vävarens verk har till exempel i många kulturer jämförts med spindelns.
